Keramikarbete

Några små försenade tuppar och hönor, som egentligen skulle varit till påsk. Men, men ... bättre sent än aldrig. Dekalerna är satta. Ugnen nästa.

Födelsedag ...

... soligt, trevligt. Presenter. Fina saker. Vänner. Släkt. Glädje och saknad. Jag sakanar dig så oerhört mamma! Jag säger som Alva: Jag tycker inte om när du åker bort mamma för då märks det så väl att det är någon som fattas! Och du har rest så långt så långt bort, och du kommer aldrig tillbaka! Och vid sådana här tillfällen så märks det såväl att det är någon som fattas. Kommer du alltid att fattas? Ja, jag tror det. Men du ser mig väl? Jag hoppas det. Jag vill det. Att du är med mig. Ibland är man barn och vill bli lite omklappad av mamma fastän man fyller 38. Saknar dig.

Ugnen är urplockad

och nu står sakerna och väntar på att få dekaler på sig. Bränningen gick sådär, en del saker fick lite sprickor, som faten på fot, i skarven mellan fot och fat, under liksom. Kan gå att dölja med dekaler men det blir ändå lite andra sortering. Trist. Men en hel del saker blev bra.

Och förresten ...

Idag har jag efter jobbet raskt avklarat: utvecklingssamtal med tolvåringen, apoteket för att hämta allergimedicin till mig, handlat till kalasmat och bakning, gjort två glasscheeskakes (till födelsedagen som lurar i faggorna), lagat mat, lyssnat på läsläxa, gjort räkningar, nattat två barn, tvättat en tvättmaskin och ja ... var det något mer? Tur att jag är kvinna!

P.s. mannen är bortrest.

Jag vill opp ...

jag vill opp, sa sparrisknopp! Den här lilla raringen hittade jag i mitt trädgårdsland igår. De är inte många sparrisarna vi har men fina. De får ätas med andakt sen.

Andra fina vänner i trädgården dyker upp här och där. En liten backsippa.

Och en alldeles fantastisk liten trädgårdsmästare. (Samma person som inte vill att mamma ska resa bort ... men nu är jag hemma igen så vi är båda nöjda).

Pelargoner, bränd keramik och värmande ord

Visst är de vackra! Helt fulländade. Och att allt det där finns i dem. På hösten ställer jag bara ner mina pelargoner i matkällaren. Vattnar inte en enda gång under hela vintern, låter dem bara stå där. Sen när man tar upp dem och klipper lite hårt och elakt i dem så börjar de växa och blomma som tack. Det är ganska fantastiskt.

Jag har bränt också, det står och svalnar nu. Vacker i brunt du ser ett av dina fat där överst. Det står och svalnar just nu.

Imorgon ska jag till Stockholm på tvådagars kurs. Lillgumman sa: "Jag tycker inte om mamma när du åker bort. Då märks det så att det är någon som fattas." Kan man få bättre kärleksförklaring än så.

Stopp!

Jag vill stoppa nu. När våren precis är på gång att explodera. När man njuter av varje solstråle. När barnen återupptäcker utomhuslekar utan tjocka överdragskläder. När fåglarna sjunger som tokiga och det spirar i rabatter och på träd.

Det är hoppfullt. Allt härligt fint ligger framför en. Jag skulle vilja pausa lite och stanna upp här. Det gäller att ta tillvara på varje sekund.

Och så kom den då ...

våren, med full kraft. Inte vill man jobba nu. Vill bara vara hemma och mysa och påska. I helgen var vi i Stockholm och njöt av solskenet och funderade på livet och hur det ska vara. Helgen bjöd också på lite påskpyssel och pynt.

Grön är skönt

I väntan på den riktiga våren, frossar jag i grönt.

Fina servisen Fresta från Rörstrand har fått kommit ut ur skåpet. Jag gillar det stiliserade och lite 50-talsinsprirerade äpplet.

Sol, snö, vårvinter ...

Lite trött, mitt i veckan. Åker hem nu. Ska sätta hänklar på muggar.

Titta vad jag hittade

när jag städade i dotterns rum. En liten Babuska. Den går inte att ta isär så det är den minsta tror jag, eller så är det bara men egen liten prydnadsbabuska. Söt i alla fall. Jag bad snällt om att "få" den. Så nu har vi den tillsammans.

Ingen loppis i helgen

Men såväl musikal, Fotloose med hela familjen, sen gamla diabilder med syster och pappa. Tänk vad tiden går. Även om man ska leva i nuet så är det himla kul att se gamla bilder från när föräldrarna är unga och man själv är en liten plutt i grön byxdress.
Nu ska jag gå ner i verkstan och keramika. Det är en sådan dag. Men först ett telefonsamtal till en vän, det är också vardagslyx.

Fynd jag inte visat

Här kommer lite fynd från diverse loppisrundor jag gjort senaste tiden.

Rester ...

... efter en trevlig kväll med goda vänner. Klyschigt kanske, men vänner blir man rik av. Och jag är lyckligt lottad. Ni vet vilka ni är ;)

Vårkänningar

Trots att det fortfarande är snö ute. Jag har vårpiffat lite hemma och här på bloggen. Rosa och grönt är mina favoriter just nu, blandat med lite turkost förståss som alltid är min favorit.

Byrån i hallen. En ny tavla. Och fin skylt från Skarp Kalligrafi som jag köpte när vi var där i somras.

Köksbordet.

Och lite karameller på vardagsrumsbordet.

Keramikfat från mig själv ;) Lenaslera

Roligt

Se vilka fina vantar jag fyndade på stadens loppis. Viket hantverk. För mig som inte kan sticka alls var det perfekt. Inte alls slitna, fräscha, fina färger och jättesköna. 45 :-. Tänk att någon knåpat och stickat dessa och nu har de hamnat hos mig. Glad.

Oroligt

Idag ska ansökan och intresseanmälan vara inne för våra tjänster. Mitt jobb omorganiserar och vi ska flyttas om. Jag som trivs så bra med det jag gör idag, med mina arbetsuppgifter, arbetskamrater, lilla kontor. Ja, och den tjänsten ska inte se ut som den gör idag så jag kan inte ens söka om "mitt" jobb. Känns lite tungt. Men, men, vi får se, det KAN ju bli bra. Jag ska inte klaga en massa om det. Min blogg ska vara positiv och inspirerande har jag bestämt mig för. Behövde bara pysa lite. Så.