Wednesday, October 14, 2009

Livet är skört

Vänner har förlorat en familjemedlem. Mina tankar går till dem. Och till att livet är förgängligt så att man måste finna sätten att leva det här och nu och hela tiden, i stort och i smått. För det är det här som är livet och det kan ta slut när som helst och då gäller det att ha haft skoj ... Och därför känns min "downshifting" så rätt. Att jag inte jobbar heltid. Att jag jobbar med min keramik en dag i veckan. Att jag tycker om att gå i skogen och plocka svamp och gör det istället för att städa om helgerna. Att jag sover ihoptrasslad med mina barn i sängen trots att de är 13 och 9 år. Att jag fortfarande tycker att det är fint och roligt att plocka höstlöv och kastanjer.

2 comments:

Emma Clara said...

Så bra skrivit Lena....presic så vi måste tänka......den här veckan har det kännst bättre för mig....jag är på väg!!!!!! massor av kramar!!!!!!!!!!!!!

Englas Skafferi said...

Vad bra, Lena!
Min mamma, som nu är 73 år och lever med sin L, 84 år, nyss hemkommen från Polen på väg till en resa i Israel, sa häromdagen:
"Ja, ingenting får vi med oss härifrån"
Det var så vist. Det handlar om att ta vara på idag. Idag när vi lever och har hälsan. De vill resa. Jag vill vara hemma mer. Jag vill snickra men "hinner" aldrig. Eller gör jag det? ;) Egentligen, va?
Jag vill också sälja din keramik. Passar det i din down-shifting-fas?
Kramar och omtankar Ingrid